Verksamheten på värdepappersmarknaden och börsbolagen regleras i stor utsträckning av EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen som till stor del bygger på den. Syftet med självregleringen inom näringslivet är att komplettera de lagstadgade tillvägagångssätten samt att hjälpa bolagen att tolka och tillämpa lagen.
Värdepappersmarknadsföreningens rekommendationer, Finsk kod för bolagsstyrning och Kod för uppköpserbjudanden, är en central del av självregleringen i börsbolag. Annan, mer allmänt överenskommen marknadspraxis och malldokument kan också betraktas som självreglering. Självreglering kännetecknas av bolagens frivilliga åtagande att följa normerna för självreglering. Helsingforsbörsens regler kan också betraktas som en del av självregleringen, eftersom bolagen förbinder sig att följa dem genom att noteras på Helsingforsbörsen.
Betydelsen av självreglering har också identifierats i lagstiftningen. Värdepappersmarknadslagen förbjuder praxis som strider mot god värdepappersmarknadssed. Enligt motiveringarna till lagen styr självregleringen innehållet i god värdepappersmarknadssed. I 11 kap. 28 § i värdepappersmarknadslagen föreskrivs dessutom om börsbolagens skyldighet att höra till i ett självregleringsorgan som har gett rekommendationer om förfaranden vid offentliga uppköpserbjudanden. Värdepappersmarknadsföreningen är i egenskap av organisation som administrerar koden för uppköpserbjudanden ett sådant organ.
Det finns ingen entydig definition av corporate governance. I allmänhet hänvisar det dock till ett sådant förvaltnings- och styrningssystem som definierar ledningens ansvar i ett bolag, dvs. styrelsens och avlönade direktörers roller, skyldigheter och deras förhållande till aktieägarna. Något förenklat avser corporate governance ett system genom vilket företagsverksamheten styrs och kontrolleras.
I Finland består god bolagsstyrning i börsbolag av många olika delfaktorer: lagstiftning och myndighetsanvisningar, självreglering och god praxis som antagits av bolagen. Finländsk bolagsstyrningspraxis kan anses ligga på en god internationell nivå. I självregleringen beaktas både den internationella utvecklingen av bolagsstyrningspraxis (t.ex. G20/OECD:s corporate governance-principer) och särdragen i Finlands lagstiftning.
Finländsk förvaltningspraxis liknar på många sätt den praxis som tillämpas i de övriga nordiska länderna, även om det också finns skillnader mellan de nordiska länderna. De nordiska organisationerna som administrerar koder för bolagsstyrning har tillsammans utarbetat en broschyr om de gemensamma dragen i nordisk bolagsstyrning. Broschyren Corporate Governance in the Nordic Countries är avsedd att ge en översikt över praxis för bolagsstyrning i Norden, särskilt för internationella aktörer, som investerare och myndigheter.
Den nationella lagstiftningen bygger till stor del på EU-lagstiftning. Vid beredningen av EU-lagstiftningen beaktas även centrala internationella regleringsprinciper, som G20/OECD:s corporate governance-principer och IOSCOs principer för reglering av värdepappersmarknaden. Viktiga EU-rättsakter som styr bolagsstyrningspraxis är bl.a. direktivet om aktieägares rättigheter, det kodifierade bolagsrättsdirektivet och direktivet om hållbarhetsrapportering samt kommissionens rekommendationer om rapportering om företagsstyrning, ersättningar till ledande befattningshavare och oberoende styrelseledamöter. Ett exempel på direkt tillämplig EU-reglering är marknadsmissbruksförordningen.
De centrala bestämmelserna på lagnivå som reglerar bolagsstyrningspraxis ingår i aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, revisionslagen och bokföringslagen samt i direkt tillämplig EU-reglering, som marknadsmissbruksförordningen. I aktiebolagslagen föreskrivs om grunderna för styrning av aktiebolag, som styrelsens och verkställande direktörens uppgifter, aktieägarnas rättigheter och förfaranden vid bolagsstämma. I värdepappersmarknadslagen, revisionslagen och bokföringslagen föreskrivs däremot bland annat om skyldigheter avseende företagens finansiella rapportering, hållbarhetsrapportering och rapportering om administrativ transparens. I värdepappersmarknadslagen förbjuds även förfaranden som strider mot god värdepappersmarknadssed.
Utöver skyldigheterna i lagstiftningen påverkas bolagsstyrningspraxis även av Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA:s anvisningar. Dessa gäller bland annat om insiderförvaltning och finansiell rapportering. Europeiska kommissionen har också utfärdat rekommendationer till medlemsstaterna i frågor som corporate governance-rapportering, ersättning till ledande befattningshavare och oberoende styrelseledamöter.
Koden för bolagsstyrning är en samling rekommendationer om god bolagsstyrning som utarbetats för börsbolag. Koden för bolagsstyrning innehåller rekommendationer om bolagsstämma, styrelsen, styrelsens utskott, verkställande direktören, ersättningar och annan bolagsstyrning samt rapportering om bolagsstyrning och ersättningar. Koden för bolagsstyrning syftar till att främja ett effektivt styrelsearbete och transparens i bolagsstyrningen. Rekommendationerna i koden för bolagsstyrning har upprättats i enlighet med följ eller förklara-principen, vilket innebär att det är möjligt att avvika från rekommendationerna, men i sådana fall måste bolaget ange motiveringar till avvikelsen.
Rekommendationerna i koden för bolagsstyrning kompletterar de skyldigheter som följer av lagstiftningen. Syftet med koden för bolagsstyrning är att upprätthålla och främja en hög kvalitet och internationell jämförbarhet i finländska börsbolags praxis för bolagsstyrning. God bolagsstyrning stöder finländska börsbolags värdeutveckling och attraktionskraft som placeringsobjekt.
Ur aktieägarnas och investerarnas perspektiv ökar koden för bolagsstyrning transparensen i bolagsstyrningen samt möjligheterna för aktieägare och investerare att bedöma enskilda företags tillvägagångssätt. Med hjälp av koden för bolagsstyrning kan även investerare bilda sig en allmän uppfattning om acceptabel praxis för bolagsstyrning i finländska börsbolag.
Koden för bolagsstyrning tillämpas på alla börsbolag på som noteras Nasdaq Helsinki Oy (Helsingforsbörsen). Enligt Helsingforsbörsens regler ska emittenter av aktier som är föremål för handel på börslistan följa koden för bolagsstyrning.
Värdepappersmarknadsföreningens nämnd för marknadssed kan på ansökan eller på eget initiativ ge tolkningar och beslutsrekommendationer som gäller tillämpningen av koden för bolagsstyrning. Nämnden för marknadssed har också publicerat frågor och svar om tillämpningen av koden för bolagsstyrning. Värdepappersmarknadsföreningens styrelse har också gett ett utlåtande som kompletterar koden för bolagsstyrning om förfarandet för val av styrelseledamöter. Dessa finns tillgängliga på sidan Finsk kod för bolagsstyrning.
Inom ramen för god bolagsstyrning i onoterade bolag har Centralhandelskammaren publiserat en agenda för utveckling av onoterade bolags förvaltning.
Även regleringen av uppköpserbjudanden och fusioner bygger till stor del på EU-lagstiftningen, i synnerhet direktivet om offentliga uppköpserbjudanden och det kodifierade bolagsrättsdirektivet. De viktigaste rättsakterna inom direkt tillämplig EU-reglering är marknadsmissbruksförordningen och prospektförordningen.
I 11 kap. i värdepappersmarknadslagen och i finansministeriets förordning som utfärdats med stöd av den finns bestämmelser om förfaranden som ska följas vid ett offentligt uppköpserbjudande och om informationsskyldigheten i samband med erbjudandet. I värdepappersmarknadslagen förbjuds även förfaranden som strider mot god värdepappersmarknadssed. I aktiebolagslagen föreskrivs däremot om bland annat skyldigheterna för målbolagets styrelse, förfarandet för inlösen av aktier och om fusioner.
Bestämmelserna i värdepappersmarknadslagen om offentliga uppköpserbjudanden preciseras i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) har också publicerat anvisningar om uppköpserbjudanden.
Självregleringens ställning i fråga om uppköpserbjudanden har stärkts genom en bestämmelse i 11 kap. 28 § i värdepappersmarknadslagen, som förpliktar börsbolag att höra till ett självregleringsorgan som har gett rekommendationer om förfaranden gällande offentliga uppköpserbjudanden. Koden för uppköpserbjudanden är en sådan rekommendation.
Syftet med koden för uppköpserbjudanden är att främja utvecklingen av god värdepappersmarknadssed och att styra de förfaranden som ska följas vid offentliga uppköpserbjudanden och fusioner. Målet med koden för uppköpserbjudanden är att förenhetliga de förfaranden som ska följas vid offentliga uppköpserbjudanden i Finland och på så sätt främja tillgodoseendet av rättsskyddet för parterna i dessa företagsarrangemang.
Koden för uppköpserbjudanden kompletterar den lagstiftningen som ska tillämpas på uppköpserbjudanden och fusioner. I koden för uppköpserbjudanden ges rekommendationer om verksamheten hos parter i arrangemang samt ledningen och aktieägarna i målbolaget och det överlåtande bolaget. Koden för uppköpserbjudanden behandlar också åtgärder för övertagande och inlösen av minoritetsaktieägares aktier i enlighet med aktiebolagslagen, vilket ofta följer på genomförandet av ett uppköpserbjudande. Dessutom beskrivs i koden praktiska tolknings- och förfarandefrågor i samband med tillämpningen av regleringen, vilka ofta uppkommer vid uppköpserbjudanden och fusioner.
Vid utarbetandet av koden för uppköpserbjudanden har man beaktat tillämpligheten av bestämmelserna i aktiebolagslagen gällande de åtgärder som vidtas av målbolagets styrelse och bolagsstämma under de olika faserna av ett uppköpserbjudande och en fusion. Genom att följa de förfaringssätt som anges i koden för uppköpserbjudanden främjar man i synnerhet att de allmänna principerna enligt 1 kap. i aktiebolagslagen uppfylls och att aktieägarnas rättigheter i målbolaget eller det överlåtande bolaget tillgodoses vid ett uppköpserbjudande och en fusion. Genom att följa de förfaringssätt som anges i koden för uppköpserbjudanden främjar man samtidigt att målbolaget eller det överlåtande bolaget inte vidtar en åtgärd enligt 1:7 i aktiebolagslagen, som är ägnad att ge en aktieägare eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare och att målbolagets eller det överlåtande bolagets ledning, på det sätt som förutsätts av 1:8 i aktiebolagslagen, har omsorgsfullt agerat i aktieägarnas intresse i samband med ett uppköpserbjudande eller en fusion.
Värdepappersmarknadsföreningens nämnd för uppköpserbjudanden kan på ansökan eller på eget initiativ ge tolkningar och beslutsrekommendationer som gäller tillämpningen av koden för uppköpserbjudanden. Nämnden för uppköpserbjudanden har också publicerat frågor och svar om tillämpningen av koden för uppköpserbjudanden. Dessa finns tillgängliga på sidan Kod för uppköpserbjudanden.
Självreglering bygger huvudsakligen på följ eller förklara-principen. I fråga om koden för bolagsstyrning och koden för uppköpserbjudanden gäller följ eller förklara-principen ett åtagande att följa koden på ett allmänt plan. Utgångspunkten är att alla rekommendationer som ges inom självregleringen följs. Bolaget kan dock av grundad anledning avvika från enskilda rekommendationer i koden för bolagsstyrning eller koden för uppköpserbjudanden. I sådana fall ska bolaget, i enlighet med följ eller förklara-principen, förklara vilka rekommendationer det avviker från och ange skälen till avvikelsen. Med andra ord innebär det att bolaget följer koden för bolagsstyrning och koden för uppköpserbjudanden även att bolaget avviker från enskilda rekommendationer, förutsatt att avvikelserna har förklarats och motiverats.
Noudata tai selitä -periaate perustuu pääosin lainsäädännössä asetettuihin velvoitteisiin. Hallinnointikoodin osalta vaatimuksesta säädetään arvopaperimarkkinalain nojalla annetussa valtiovarainministeriön asetuksessa arvopaperin liikkeeseenlaskijan säännöllisestä tiedonantovelvollisuudesta. Ostotarjouskoodin osalta noudata tai selitä -velvoite perustuu osin arvopaperimarkkinalain 11 luvun säännöksiin, osin hyvään arvopaperimarkkinatapaan.
Följ eller förklara-principen används i stor utsträckning internationellt, särskilt när det gäller rekommendationer om bolagsstyrning, och den ger bolagen flexibilitet i tillämpningen av rekommendationerna. All praxis som presenteras i koden för bolagsstyrning lämpar sig inte på samma sätt för alla bolag och rekommendationerna i koden leder inte nödvändigtvis i alla enskilda fall till det mest eftersträvansvärda resultatet. Bolaget kan tillämpa en praxis som avviker från en enskild rekommendation i koden för bolagsstyrning, men som med tanke på bolaget och dess förhållanden är ändamålsenlig och tillräcklig, till exempel med anledning av ägarstrukturen eller särdrag i bolaget eller dess bransch. Bolaget kan även följa mer krävande praxis än den som förutsätts i koden för bolagsstyrning. Skyldigheter som ingår i koden för bolagsstyrning ska därmed bedömas bolagsspecifikt från bolagets och dess aktieägares utgångspunkter. Det centrala är att eventuella avvikelser från enskilda rekommendationer alltid baserar sig på en noggrann avvägning som gjorts från bolagets utgångspunkter, att avvikelserna är väl motiverade och att besluten om avvikelserna har fattats på ett behörigt sätt. Även lagstiftningen kan begränsa möjligheterna att avvika från enskilda rekommendationer.
Om bolaget avviker från rekommendationerna i koden för bolagsstyrning, ska motiveringarna vara tillräckligt tydliga och detaljerade för att investerarna ska kunna göra en egen bedömning av avvikelsens betydelse. En förklaring där motiveringarna till avvikelsen anges på ett öppet och uttömmande sätt och där den alternativa praxis bolaget valt redogörs för stärker tilliten till att god värdepappersmarknadssed följs.
Börsbolag förutsätts ha en omfattande transparens. När det gäller bolagsstyrning är de viktigaste transparenskraven förknippade med finansiell rapportering, hållbarhetsrapportering samt bolagsstyrning och ersättningar. När det gäller uppköpserbjudanden och fusioner avser kraven på transparens omständigheter som väsentligt påverkar aktieägarnas bedömning av uppköpserbjudandet eller fusionen.
Börsbolagens lagstadgade informationsskyldighet föreskrivs särskilt i värdepappersmarknadslagen och i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den. Utöver bokslutet och verksamhetsberättelsen ska börsbolag årligen publicera en bolagsstyrningsrapport (s.k. CG-rapport eller corporate governance statement) och en ersättningsrapport för bolagets organ. Dessutom ska börsbolag publicera ersättningspolicyn för bolagets organ. Ovan nämnda handlingar ska också finnas tillgängliga på börsbolagens webbplatser. Ersättningsrapporten för bolagets organ ska behandlas årligen på bolagsstämman. Ersättningspolicyn för bolagets organ ska behandlas på bolagsstämman vart fjärde år eller alltid när ändringar görs i den. Bolagsstämmans beslut om ersättningspolicyn och ersättningsrapporten är rådgivande.
Det mer detaljerade innehållet i bolagsstyrningsrapporten och ersättningspolicyn och ersättningsrapporten för bolagets organ definieras i rapporteringsavsnittet i koden för bolagsstyrning. I rapporteringskraven i koden för bolagsstyrning beaktas även skyldigheter som grundar sig på bindande reglering. Det är inte möjligt att avvika från rapporteringskraven i koden för bolagsstyrning genom följ eller förklara-principen.
I rapporteringsavsnittet i koden för företagsstyrning definieras också väsentlig information om bolagsstyrning som börsbolag måste tillhandahålla på sina webbplatser på ett så aktuellt sätt som möjligt.
Bestämmelser om informationsskyldigheten i samband med offentliga uppköpserbjudanden finns i 11 kap. i värdepappersmarknadslagen och i finansministeriets förordning som utfärdats med stöd av den. Utöver att offentliggöra uppköpserbjudandet ska budgivaren bland annat offentliggöra en erbjudandehandling med sådan väsentlig och tillräcklig information som krävs för att erbjudandets förmånlighet ska kunna bedömas. Målbolagets styrelse ska i sin tur offentliggöra sitt yttrande om uppköpserbjudandet. Dessutom innehåller koden för uppköpserbjudanden ett flertal rekommendationer om den information som ska lämnas i olika skeden av uppköpserbjudandet.
Informationsskyldigheten i samband med fusioner grundar sig till centrala delar på aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, marknadsmissbruksförordningen och EU:s prospektförordning. Parterna i fusionen ska offentliggöra en fusionsplan och det övertagande bolaget ska offentliggöra ett prospekt som avses i EU:s prospektförordning eller ett s.k. undantagsdokument. Koden för uppköpserbjudanden innehåller även rekommendationer om den information som ska lämnas i olika skeden av fusionen.
Värdepappersmarknadsföreningen har inte befogenhet att ålägga påföljder om dess rekommendationer inte följs och utövar därför inte heller någon egentlig tillsyn. Värdepappersmarknadsföreningen följer efterlevnaden av dess rekommendationer utifrån information som finns tillgänglig på marknadsnivå. Till exempel publicerar Centralhandelskammaren årligen en Corporate Governance-översikt, där den huvudsakliga informationen om CG-rapporter som publicerats av alla börsbolag finns samlad. Dessutom kan föreningens nämnder för marknadssed och uppköpserbjudanden på ansökan eller på eget initiativ ge beslutsrekommendationer i enskilda fall.
Finansinspektionen övervakar att börsbolagens skyldigheter baserat på värdepappersmarknadslagstiftningen fullgörs. Till exempel baseras börsbolagens skyldighet att årligen lämna en bolagsstyrningsrapport och skyldigheten för den som lämnat ett offentligt uppköpserbjudande och målbolaget att anmäla sitt åtagande att följa koden för uppköpserbjudanden eller motivera avvikelser från denna sig på värdepappersmarknadslagen och omfattas således av Finansinspektionens tillsyn och påföljdsåtgärder. Finansinspektionen har inte befogenhet att övervaka att aktiebolagslagen följs.
Utöver Finansinspektionen övervakar Helsingforsbörsens marknadstillsyn att börsbolagen följer Helsingforsbörsens regler. Även efterlevnaden av koden för bolagsstyrning omfattas således av Helsingforsbörsens marknadstillsyn och eventuella disciplinära åtgärder.
